Hej, Erik Ståhl heter jag...

... och jag ÄLSKAR kaffe.

Men jag tror på idén om att gör man något med hjärta och glädje så blir det bra. Jag tycker mitt kaffe är bra, kanske inte bäst men det gott och jag lyckas få till en bra produkt. Eller såhär, jag jobbar tills jag känner att det är en produkt jag kan stå för.

Jag jobbar egentligen med affärsutveckling åt galenpannan Aron Anderson, så hur kan det komma sig att jag väljer att starta ett kafferosteri också? Fortsätt läsa nedan så ska jag förklara.

Allt började för 12 år sedan när jag introducerades för ett kaffe jag inte alls kunde identifiera som kaffe. Den bilden jag hade av kaffe. Jag drack ju allehanda storproducenters mörkrostade kaffe och gärna med ett par mått extra i för styrkans skull.

Vips fann jag mig på Solde Kaffebar i Malmö och fick smaka något otroligt gott. Det var syrligt, smakrikt och otroligt annorlunda. Det fick mig att revoltera mot mörkrosten, inte helt men delvis. Kaffe fick samma spännvidd smakmässigt som vin och mat. Det var inte "bara kaffe". Där och då bestämde jag mig för att någon gång ska jag lära mig rosta kaffe själv.

Klipp till -> Den stora pandemin. Jag och familjen låste in oss på grund av att jag var högriskpatient.

Jag klättrade på väggarna och behövde något att lära mig och plötsligt var tillfället där. Jag hade då börjat jobba på distans med Aron Anderson och han insåg rätt snabbt att får Erik bara kreativ frihet så levererar han resultat, men han måste ha att göra hela tiden.

Därför uppmuntrades jag att testa saker, även under arbetstid, för att lära mig nytt, för att använda skallen och hålla mig själv igång. Det växte till det här och jag tror att folk genuint mår bra av att underhålla sina kreativa sinnen. Inte minst om dagsarbetet annars består av data och siffror.

Vi får väl se varthän det här leder och i vilken omfattning, men det har varit en rolig resa så här långt och resan är ju målet.